Gott resultat med förbättrad matteundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Vi har de senaste åren sett en dalande trend när det gäller svenska elevers resultat i Pisa och TIMSS, samt på nationell nivå där matematik är en stötesten för många elever. Tillsammans med många andra ställde jag mig frågan vad detta beror på. Kan ett förändrat arbetssätt med bedömning leda till förändringar i elevernas resultat? Kan det vara ett sätt att vända trenden?

– Traditionell forskning har visat att arbete med bedömning kan vara ett kraftfullt verktyg för att förbättra elevernas prestationer. Tidigare forskning har identifierat fem strategier (se abstract) som ingår i bedömning för lärande. Det är lite känt om hur strategierna interagerar och vilka effekter de har i kombination med varandra.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har genomfört en interventionsstudie i en gymnasieskola i Helsingborg på en grupp elever i en naturvetarklass som läste matte A och B. Tanken har varit att använda mig av alla fem strategier för att se om de har några effekter och i så fall vilka, och hur elever och lärare uppfattar det förändrade arbetssättet med bedömning för lärande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Eleverna förbättrade sina resultat när det gäller problemlösning i matematik. De blev bättre på att tolka ett problem och att använda lämpliga matematiska metoder. Eleverna blev även bättre på att föra matematiska resonemang, att presentera matematiska lösningar samt att använda symboler och andra matematiska konventioner.

– Resultaten indikerar dessutom en förändring i elevernas matematikrelaterade föreställningar, i riktning mot mer produktiva föreställningar som stödjer lärande i matematik. Det räcker till exempel inte att enbart behärska proceduren om inte eleven har lämpliga föreställningar om vad matematiskt arbete faktiskt går ut på.

– De fem strategierna har visat sig komplettera och förstärka varandra. Det är inte en strategi som är viktigare än en annan utan det är kombinationen av dem som ha gett positiva effekter.

Vad överraskade dig?

– Syftet med bedömningsmatrisen jag använde är att göra mål och kriterier tydliga för eleverna. Förutom det har matrisen dessutom hjälpt eleverna till att bättre kunna strukturera sitt arbetssätt i matematik. De har haft lättare att se de olika stegen i problemlösningsprocessen.

– Eleverna sa att de lärt sig mer på att få respons från sina kamrater än att enbart få respons från läraren. Lärarens respons var uppskattad och nödvändig, men det kom senare. Responsen från klasskamraterna var mer direkt riktad till det de höll på med. Det är värdefullt att veta att elever kan användas som en resurs i lärandeprocessen. Även själva diskussionen eleverna har sinsemellan är berikande. En del lärare är rädda för att eleverna säger fel saker. Men det positiva väger mer än möjliga felaktigheter de kanske säger till varandra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Studien kan fördjupa förståelsen av hur bedömning för lärande kan se ut i ett klassrum, vilka effekter den kan ha och hur den påverkar både lärare och elev. Den visar också vikten av integration mellan bedömning och undervisning och den roll elevernas matematikrelaterade föreställningar spelar för deras lärande i matematik. Därför kan avhandlingen vara en utgångspunkt för förändringar i perspektiv och praktik när det gäller undervisning och bedömning. Den kan vara en inspirationskälla för många lärare.

Gunilla Nordin