Forskning på schemat berikar NO-undervisningen

När högstadieelever fick medverka i ett verkligt forskningsprojekt i NO jobbade de engagerat – även de som tidigare inte visat större intresse för ämnet. Jenny Hellgren har studerat ett schemalagt forskningsprojekt på högstadiet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Innan jag utbildade mig till lärare arbetade jag som forskare inom naturvetenskap och fick då ofta höra många som tyckte att NO-undervisningen var jobbig och svår i skolan. Mindre barn tycker ofta att naturvetenskap är spännande eftersom det inbjuder till att undersöka och att ta reda på hur saker och ting fungerar. Men högre upp i skolan verkar många tappa intresset för ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en studie om projektet ”Forskarhjälpen” som koordineras av Nobelmuseet i Stockholm och finansieras av Stiftelsen för strategisk forskning. I projektet fick 20 högstadieklasser hjälpa ett antal forskare vid Umeå universitet att leta bakterier i jordprover som kan bidra till att utveckla nya typer av antibiotika. Fokus i min avhandling är elevernas upplevelser av projektet. Studien bygger på observationer, enkäter och intervjuer med elever i tre åttondeklasser som deltog i projektet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att merparten av eleverna, oavsett om de tidigare var intresserade av naturvetenskap eller inte, tycker att projektarbetet är spännande och kul. Eleverna pekar på flera positiva faktorer: att jobba praktiskt och undersökande, variation av uppgifter men också att få att ägna sig åt en specifik fråga under en längre tid. Som en elev uttrycker det: ”Vi ju som samla upp jord och så fick vi vara med och se hur det växte och så får vi kanske veta om det kommer bli någon bra upptäckt av det.”

– Lärarnas sätt att implementera projektet varierar i de olika klassrummen och lärarna anpassar detta efter sina olika förutsättningar. Exempelvis tycks balansen mellan att å ena sidan introducera något nytt och ge eleverna frihet att undersöka och upptäcka, å andra sidan, ge eleverna tydliga mål och stöd, vara viktig för att alla elever ska bli och förbli engagerade. Detta behöver studeras mer och kan ligga till grund för en kommande studie.

– Eleverna i alla klassrummen uppskattar projektet i lika stor utsträckning och merparten har liknande typer av positiva upplevelser. Detta trots skillnader i hur lärarna implementerade projektet.

Vad överraskade dig?

– Att projektet även motiverar de elever som före projektet inte var särskilt intresserade av naturkunskap.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de kan vara ett bidrag både till forskningssamhället och ge lärare inspiration och tips som går att använda i undervisningen.

Susanne Sawander