Enkla medel skapar avancerad fysikkunskap hos förskolebarn

Till synes enkla aktiviteter skapar förutsättningar för avancerad kunskap i fysik hos förskolebarn. Det visar Jonna Larsson i sin avhandling om vad som sker när fysik blir lärområde i förskolan.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som förskollärare och jag tog med mig mycket av mitt intresse för natur in i yrket. I förskolans senaste läroplan som kom ut 2009 står det att förskolan ska arbeta explicit med fysik och kemi. Jag ville veta mer om hur det här går till i praktiken.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har följt barn och förskollärare på fyra olika förskolor deras lek och arbete i relation till fysikaliska fenomen. I den ena studien arbetade förskolorna inte uttalat med fysik. Där ”skuggade” jag fyra barn under cirka två månader i syfte att studera vilka möten de får med fysikaliska fenomen och hur de agerar kring dem men också vilken respons barnen får från förskollärarna. I den andra studien har jag under lika lång tid följt två arbetslag på förskolor som arbetar tematiskt med med ljud respektive begreppen flyta och sjunka. Här fokuserade jag på förskollärarna och deras interaktion med barnen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att barn möter en massa fysikaliska fenomen i sin vardag!

– I den första studien där jag filmat barnen har jag tvåhundra sekvenser där barnen utforskar, laborerar och leker kring olika fysikaliska fenomen. Som exempelvis friktion när de åker rutschkana. När ett barn halkar på golvet utvecklas händelsen till att flera barn börjar testa att glida på golvet. Vid ett tillfälle drar barnen en pulka på en snöfattig gård och resonerar med varandra varför pulkan inte glider över gruset. Till sist säger ett barn, ”vi måste till snön, där glider den bättre”. Men inte vid något av alla filmade sekvenser där barnen möter fysikaliska fenomen tar förskollärarna tillfället i akt och pratar om vad som händer. Förskollärarnas bemötande handlar istället om omsorg om barnen och sakerna. Som att ”dra inte pulkan i gruset, då går den sönder”.

– I förskolorna där de jobbar tematiskt med ljud och begreppen flyta och sjunka blir det väldigt tydligt att lärarna och barnen konkretiserar kunskap tillsammans. Ett exempel är när barnen får testa att spela på en gitarr som försetts med både riktiga strängar och strängar av garn. Här säger en flicka som försökt få ljud i garnsträngen och sedan tillsammans med förskolläraren sträckt på garnet att ”nu hörs det bättre”.

– I en av de sista samlingarna kring temat snurrar förskolläraren en linjal i luften som då ger ifrån sig ett vinande ljud. Då säger ett av barnen, ”luften slår emot linjalen, ungefär som ett flygplan, drrr, drrr, drrr.” Liknande upptäckter görs i den andra förskolan där de utforskar vad som sjunker och flyter på vatten. Förskollärarna initierar samtal om vad som flyter och inte och varför. Förskollärarna har en plan om vad de ska göra och syftet med den. Den fungera inte alltid som tänkt och vid ett tillfälle sjunker båtarna som barnen tillverkat, vilket inte förskolläraren räknat med. Men barnen reagerar med nyfikenhet och en av dem konstaterar fascinerat att ”oj, oj, vattnet kunde inte hålla båten”.

– Sammanfattningsvis visar min avhandling att om fysik ska fungera som ett lärområde i förskolan krävs att förskollärarna planerar, skapar och fångar tillfällena där det finns möjlighet att utforska och samtala om olika fysikaliska fenomen.

Vad överraskade dig?

– Att så till synes enkla aktiviteter och medel som förskollärarna i den senare studien använder, ger barnen förutsättningar för avancerad förståelse för fysik. Det var otroligt häftigt att få ta del av barnens upptäckter och insikter. Jag konstaterade också att förskollärarna enbart använder vardagliga begrepp, men jag tror att det hade varit möjligt att lägga till vetenskapliga begrepp för att ytterligare fördjupa barnens kunskaper.

Vem har nytta av dina resultat?

– Självklart hoppas jag att förskollärare ska ha nytta av studien. Jag har skrivit kappan på svenska just för att göra resultaten mer lättillgängliga. Utifrån debatten om sjunkande skolresultat hoppas jag att mina resultat kan belysa förskolans potential vad gäller yngre barns lärande om fysikaliska fenomen.

Susanne Sawander

Foto: Anna Larsson