Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan
Susanne Thulin
Niklas Pramling, Ingrid Pramling Samuelsson och Lena Bäckström
Göteborgs universitet
2011-06-10
Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan
Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan
Med förskolans läroplan förändrades förskolans uppdrag. Olika innehållsaspekter fördes in på agendan samtidigt som förskolan fick en mer framskjuten roll i utbildningssystemet. Intresset för den här avhandlingen utgår från de förändrade krav som genom styrdokument ställs på verksamheten och mer specifikt de krav som rör förskolans arbete med olika innehållsaspekter Hur kommer uppdraget om en starkare innehållsfokusering att få sin tolkning i förskolans praktik?
Huvudsyftet med detta avhandlingsarbete är att generera ny kunskap om hur barn och lärare kommunicerar om naturvetenskapliga innehåll i förskolan. Den övergripande forskningsfrågan formuleras som: Hur gestaltas lärandets objekt och lärandets akt i kommunikation om naturvetenskapliga innehåll. Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling baserat på tre empiriska studier och tar form i mötet mellan ett framskrivet kunskapsuppdrag för förskolan och förskolans bildningstradition.
Resultaten synliggör vad naturvetenskap blir i praktiken, lärares förhållningssätt till innehållsområdet, ett bildningsideal som tolkningsram och hur barn möter lärandeobjekten. I diskussionen relateras resultaten till ett möjligt didaktiskt perspektiv med utgångspunkt i förskolans bildningstradition samt i relation till ett kritiskt didaktiskt perspektiv som rör lärares vilja, mod och kompetens att göra ett innehåll synligt. Utifrån implementeringen av ett förstärkt kunskapsuppdrag för förskolan lyfts avslutningsvis behovet av en kritisk reflektion över språkets roll som upprätthållande av en diskurs och över de begrepp som etableras.
Abstract in English
The aim of this thesis is to generate new knowledge about how children and teachers communicate scientific contents in preschool. The general research question is formulated as: How do the object of learning and the act of learning appear in communication about scientific contents in preschool? This thesis is a collection of three (previously published) empirical studies and takes shape in the encounter between a projected knowledge acquisition task for preschool and the educational tradition of preschool. The research approach is based primarily on phenomenography focussing on developmental pedagogy. The results are discussed in relation to situated learning and the assumptions about the task of preschool characterising the social practice that is brought to light. The thesis is based on the assumption that teachers are bearers of taken-for-granted ideas about what the good preschool is, and that these ideas affect the way they interpret new tasks. The empirical basis consists of video observations from two preschools working with different thematic projects: Life in the tree stump and How soil is formed. The analysis is delimited to the verbal communication occurring between children and teachers about the scientific content. The children are aged between three and six years. All observations have been transcribed to text and analysed according to the following research questions: Study I: (i) What is communicated as the object of learning in the theme work about natural scientific phenomena in the preschool studied? (ii) What acts of learning appear in the communication of the object of learning? Study II is a re-analysis of the linguistic usage in the empirical data from Study I. Research questions of Study II are: is there any systematic pattern in the use of anthropomorphic speech regarding (i) who uses this language, (ii) when it is used and (iii) what it is used for? Study III is delimited to children s perspective, and the research questions are: (i) What do children ask about during theme work with a natural scientific process in preschool? (ii) Can any tendency towards change be discerned with regard to what kind of questions children ask in the course of the theme work? The results have thrown light on what natural science is in these preschools, a questioning teacher, an education ideal as an interpretative framework and children s meeting with the object of learning. The results are discussed in relation to a feasible didactic perspective based on the educational ideal of preschool and in relation to a critical didactic perspective concerning teachers will, courage and competence to make the content visible. Finally, with the implementation of the raised knowledge task for preschool in mind, prominence is given to the need of critical reflection over the role of language as maintaining a discourse and the concepts established.